Solith

Jag var ute på sommarstället på Svartlöga i helgen. Helt otroligt vackert. Och vad som är ännu bättre är att när häggen börjar vissna här på fastlandet, då kan man ge sig ut på Svartlöga för att få känna doften i åtminstone en vecka till. Svartlöga ligger nämligen ungefär 1-2 veckor efter i klimatet jämfört med fastlandet och Stockholm, så jag får alltså någon vecka mer på mig att ta vara på sommaren! Förövrigt gör jag mitt bästa för att göra just det; ta vara på sommaren. Jag rullar mig i gräset och stannar för att titta på insekterna när jag går längs vägen. Jag är ute så mycket jag kan och hinner. Jag försöker faktiskt göra allt ute. Läsa, äta mat, umgås. När jag vaknar för tidigt på en sovmorgon så tänker jag att jag borde gå ut, och fortsätta sova där. Ta vara på sommaren.

Man får akta sig så man inte tar vara lite väl mycket, visserligen. Som igår, då fick jag solsting. Men jag klagar inte, jag omfamnar illamående och febervärme, oh ja! En heldag i skärgården och på sjön är helt klart värt det!




Jag träffade Tord Yvel i Spiréan. Kolla in hans sköld!




Och jag har alltid sagt att man blir mer solbränd på Svartlöga. Eller också är det de grå,blå klipporna och det havsblåa ljusets förtjänst, som liksom snyggt komplementerar den bruna färgen. Jag vet inte.