"If we cannot make babies, maybe we can make some time"
Prince snackar, sjunger, dansar, andas sex. I hans låt "Erotic city" sjunger han om en plats där man kan hooka upp och ligga. Modernt, eller hur? Lustigt att han snackar om babies bara. "We can fuck until the dawn", sjunger han, och efter ett tag kommer "If we cannot make babies, maybe we can make some time". Om vi inte kan få barn kan vi ju spendera lite tid..? Skönt med en snubbe som insett att sex är likamed knoddar.
Han gör det bra, det där med sex. Prince är verkligen en av få som kan osa sex på scenen utan att det blir tacky. Han och Madonna, kanske. Allt annat är mest pinsamt, äckligt och osmakligt. Prince gör det med klass. Hör hans stön, bara.
Jag ser inte riktigt ut så här
Ärlighet
Han sa att han kanske hade hittat sitt sätt; det kanske var på papper det skulle skrivas. Fulla sidor av klotter och trams. Att måla tavlor skulle visst vara bra.
“Jag är fett ledsen, besviken, missnöjd, vacker och asbra, den bästa du kan få. House of jealous lovers, du är snålare än dig själv. Och helvändning, det är min specialitet. Du vet ju vem jag är!”
Detta var vad han sa.
Måndag, intelligens och Frida Kahlo
En till måndag, och en till, och sen en till, och en till. Tills alla måndagar är förbi och även jag.
Alla har bloggar, alla läser bloggar, och det handlar om måndag minst en gång i veckan. Jag åt frukost den här måndagen eller jag har på mig det här denna måndag. Ordbajs i all ära, men ibland blir det riktigt trist. Ibland föredrar jag till och med moraliserande och cynism framför ordbajset. Allra bäst är dock ändå känslan, men den är också svårast att åstadkomma.
Man kan bli för smart för sitt eget bästa. Man tänker helt enkelt för mycket. När man analyserar sig själv och har så stor självinsikt blir det till slut outhärdligt. Man tappar bort spontaniteten och känslan och livet är plötsligt platt. Man bara tänker. Tänker till tanken regerar över detet, jaget och överjaget. Ser på sig själv ur sjuhundra vinklar. Ser hur man sitter där och tänker. Hur man pillar på sin hud och jämrar sig men ändå bara tänker och tänker. Man kommer inte loss. (Parentes)
Det finns också människor som är starka, känslofulla och otroligt vitala. Som aldrig kan vinna över sig själva och aldrig kan hålla tillbaka. Jag bjuder på en bild på kanske världens starkaste och mest känslosprutande människa; Friducha.
Det är visst bara jag som tycker att hon är snygg..?
Alla har bloggar, alla läser bloggar, och det handlar om måndag minst en gång i veckan. Jag åt frukost den här måndagen eller jag har på mig det här denna måndag. Ordbajs i all ära, men ibland blir det riktigt trist. Ibland föredrar jag till och med moraliserande och cynism framför ordbajset. Allra bäst är dock ändå känslan, men den är också svårast att åstadkomma.
Man kan bli för smart för sitt eget bästa. Man tänker helt enkelt för mycket. När man analyserar sig själv och har så stor självinsikt blir det till slut outhärdligt. Man tappar bort spontaniteten och känslan och livet är plötsligt platt. Man bara tänker. Tänker till tanken regerar över detet, jaget och överjaget. Ser på sig själv ur sjuhundra vinklar. Ser hur man sitter där och tänker. Hur man pillar på sin hud och jämrar sig men ändå bara tänker och tänker. Man kommer inte loss. (Parentes)
Det finns också människor som är starka, känslofulla och otroligt vitala. Som aldrig kan vinna över sig själva och aldrig kan hålla tillbaka. Jag bjuder på en bild på kanske världens starkaste och mest känslosprutande människa; Friducha.
Det är visst bara jag som tycker att hon är snygg..?
...I övrigt skriver jag annars en ohyggligt viktig debattartikel om ökad stress i gymnasieskolan(http://www.norrteljetidning.se/nyheter/debatt/id/5779), och jag önskar att fler hittade dit, istället för hit, denna måndag. Hett ämne och jag är glad att så många kommenterar och debatterar, men det kan bli fler!
